ALMco

Nu när Sverige besöket här kommit, så kom det även med några presenter.
Det känns nästan som julafton!
Den största- och finaste- överraskningen kom ända från Vänersborg. Det var sötaste kompisen Carin- som i maskopi med Kent- skickade med ett hemligt paket till oss. Det var länge sedan som vi blev så glada, inte över presenten som sådan ( missförstå inte nu, den var jättefin) men att hon tänkt på oss och tagit sig tid med att shoppa och se till att logistiken med att få hit presenten fungerade. Det värmer när man vet att vi snart skall komma hem till vänner som Carin, som finns med oss trots att vi bor så långt hemmifrån.
Så tack Carin- vi ses snart hemma och då skall du få en bamsekram!

Nu börjar alla svenskar/svenskfamiljer att komma tillbaka till Shanghai efter sköna semesterdagar hemma.I fredags kom Jocke tillbaka till jobbet skönt utvilad efter att ha andats svensk luft i 5 veckor. Han nämde i förbifarten att hans fru Lena brukar läsa våra inlägg här på hemsidan- och det är sådant som är så roligt att få veta.
Så Hej till Lena och alla andra som brukar titta in på webbsidan- Kul att ni besöker oss och välkomna tillbaka!

Eftersom vi skall få besök( det första och enda från Sverige kan tilläggas) nästa vecka, så har både Fabian och jag naturligtvis börjat hosta. Jamen visst, det är ju precis den timingen man vill ha-not.. Det blir inte många timmars sömn, då vi hostar i olika omgångar. Så , idag frågade jag Li om det fanns någon bra medicin på apoteket som man kunde köpa utan recept. Och snäll som hon är, skriver hon ner på en lapp vad jag skall fråga efter. ( Livet har blivit mycket lättare sedan Li flyttade in i vår modul, för hon hjälper gärna till)
Så jag går iväg till apoteket med min lilla lapp.

Ja, man känner sig lite som ett barn med en lapp i handen- men i alla fall.
Jodå, de hade både vuxen som barn medicin.

Så fram med miniräknaren och trycka på lite siffror. Det skulle kosta 124 rmb. Det var ju billigt tänkte jag. Men innan det skulle slås in i kassa apparaten upptäktes att det var något fel. Så det räknades om. Ny summa som var 240 rmb. Fortfarande ganska ok. Men så var det något som inte stämmde igen, så nya siffror- och nu skulle det kosta 340 rmb. Lite dyrt tänkte jag, men ok, här finns ju ingen subvention från staten som vi har på läkemedel hemma. Så jag tar fram mitt Visa kort för att betala, samtidigt som tanten verkligen slår in summan i kassaapparaten. och summan blev inte allt 134 rmb utan…

34 rmb(!). Så jag betalade med en hundralapp istället.

Nu hoppas vi bara på att medicinen funkar också, så vi får sova inatt…!!

Vilka plus finns det då med att bo här.
Ja, inte de som man först trodde, att det skulle vara roligt och lärorikt att
umgås i-och med- den kinesiska kulturen. Att vi skulle ata god mat i trevlig miljö,
och sitta ihop med lokalbefolkningen och surpla Te. För inget av detta har
hänt, och kommer inte att hända heller den tiden vi är kvar- och då är det inte
vi som sätter käppar i hjulen…

Men det finns vissa saker som har varit
väldigt mysiga.

Lyxen med att bo centralt i en storstad,
med pooler och grönområden på gården. Att bo så centralt med känslan av att bo
på ett badhotell, utan att det egentligen känns jobbigt med storstadsbuller,
och till och med ha gångavstånd till
centrum och alla turist sevärdigheter.

Här måsta man även rada upp det som är uppenbart-

Vissa kulturella upplevelser i form av
udda platser och annorlunda byggnader.

Billig och lätttillgänglig massage/spa
vård och frisörbesök.

Billiga kläder och saker, taxiresor och
restaurangbesök. Check!

Vad finns det mer då?

Att få jobba ihop med C är en sådan grej,
som många säkert tycker är konstigt. Men att kunna småprata lite de gånger vi ses under en dag och luncha ihop de
dagar det funkar i våra agendor är vardagslyx. Vissa arbetsuppgifter har vi
kunnat lösa tillsammans, då han är
drivningsansvarig och jag har tillgång till information i datasystemen. Att få prata av sig då
frustrationen varit hög, med den personen som man tycker är den vettigaste på
planeten har varit en bidragande orsak till att man har orkat vissa veckor.
Fast det behövde vi ju inte åka till andra sidan jorden för(!). En annan bra sak på jobbet här är att vi kan
prata om vad som helst ganska öppet, då ingen som sitter i vår närhet förstår
svenska. Det är något som vi får se upp med när vi kommer hem, så vi inte
fortsätter att kommentera saker till varandra så här bekymmersfritt

När det gäller att kommunicera på jobbet
är det faktumet att vi hela tiden pratar engelska något som jag gillar . De
första veckorna var man lite stapplig och typisk svensk med att allt skall vara
grammatiskt riktigt, men när det lossnar och vi till och med kan skämta ihop
med britterna, känns det att språkkunskaperna faktiskt utvecklats ett skutt.
När man inte ens tänker på att man pratar engelska på möten och med kollegor,
och när det ibland är enklare att komma på det engelska utrycket än de svenska
orden- det är lite kul.

Vad finns det mer på plus sidan? Vissa
arbetskamrater, och deras sköna humor. Möten, där vi skrattar tillsammans åt
dråpliga skämt, som bara vi som sitter i samma båt förstår. De små spratten och
gliringarna, alltid med glimten i ögat och aldrig elakt menat.

En sådan grej, som jag måste ta upp här på
bloggen – är Martins jokersmile. ( Martin heter faktiskt Martin i
verkligheten, men vill för övrigt vara anonym och kommer inte att ställa upp på
bild)

Varje morgon sedan ett par veckor tillbaka
får jag mig ett gott skratt på morgonen. Martin kommer in på kontoret lite så
där lagom morgontrött och sur varje morgon. Men när han passerar våra skrivbord,
så låtsas han spänna upp mungiporna med imagenära gummiband till världens smile. Han ser ut lite som
Jokern i Batman, lagom psyko-hysteriskt glad. Och precis innan han passerat oss
helt, åker mungiporna ner likt en felvänd banan. Och faktum är att denna charad
har en positiv inverkan, för vi kan inte hålla oss för skratt när han utför
detta återkommande morgonmoment.

För det är faktiskt som devisen säger- Man
har inte roligare än man gör sig – och folk som bjuder på sig själva är alltid
uppskattade var man än befinner sig på jorden.

Idag var vi iväg och köpte nya Ipad fodral till oss alla tre, så nu känns det mycket roligare att surfa

Sedan var Conny iväg med en kollega och tittade på vertygs kvarteren, där man kunde köpa allt från lyfttrossar till stora verkstadsmaskiner- Alltså himmelriket för två gubbs!

Själv var jag hemma med Fabian och försökte få bort förkylningen, satt i soffan och läste bok…en skön lördagseftermiddag med andra ord.

Ibland kan man undra, sade herr flundra…

I Asien säljer man ofta samma varor på ett samlat område. Alltså skall man ha skor går man till skorkvarteret, verktyg till verktygs gatorna och väskor…ja ni fattar. Det är väldigt bekvämt och prismässigt bra för oss konsumenter, då man lätt kan välja och vraka och pruta på det man vill ha.
Idag skulle vi ha slipade solglasögon, så vi gav oss iväg till ett optiker hus. Flera våningar, ett hundratal affärer med alla sorters glasögon med andra ord.

Så provar man och provar och hittar flera stycken man kan tänka sig.
Sen lite koll i ögonmaskiner etc- så är det bara att peka på vilka man skall ha.
Jag hittade två par jag ville ha, och maken hittade ett par som var väldigt lik den snygga bågen han har på sina vanliga glasögon.
Och nu kommer en grej som är suveränt med Shanghai( ja det finns faktiskt vissa väldigt bra grejer). Glöm att man behöver komma tillbaka om en vecka- här behöver man bara vänta i 2 timmar. Så vi gick iväg och åt lunch och kollade in andra affärer i närheten.

Skall man gifta sig eller gå på bal är Kina landet att shoppa i. Hur mycket fina saker och bling bling som helst:






Men man får tänka sig för innan man går iväg för att handla, så man inte glömmer att plocka ur dynamiten ur handväskan…tydligen.

Vilka glasögon det blev?
Dessa för det trevliga priset av 880 sek för alla tre paren!

i IFC huset där vi jobbar har de barntoaletter, väldigt praktiskt och gulligt. Varför jag än en gång har ett toalett inlägg är svårt att veta, men hemma är toaletter inget man tänker på eller uppskattar- då vi är vara vid att ha WC stolar och tillgång till papper etc överallt. Kanske är det därför?
I detta shoppingmall kan man även testa olika prylar de vill att man skall köpa. Här testar vi en nackmassage mackapär och en huvudmassage tjofräs.Förutom att man ser ut som en förrymd mentalpatient blandat med en starwars figur, var priset på ca 3000+ 1500 kronor, samt att det inte var så där jätteskönt skäl att inte shoppa detta.

När det gäller att shoppa, så brukar vi som har barn låta barnet sitta i vagnen i affären. Dels är det praktiskt, för då vet man var sin avkomma är hela handlingen och det minimerar risken för glömda barn i mjölkdisken. Sedan är det många barn som tycker det är skönt att vila benen lite, och att det kan vara kul att leka lite i vagnen med alla varor.

I Kina är mognadsnivån på tonåringar/ unga vuxna mycket lägre än vad vi är vana vid i Svedala. Ida tycker säkert att det är kul här, för hon är 20 år och ligger på samma mognadsnivå som de flesta hon möter och umgås med. Vi som är något ( ja vaddå ?) äldre tycker det är lite fjantigt med Hello Kitty saker/kläder, fnitter i grupper och bling bling när man är närmare 30 (och jobbar på vårt kontor). Uppenbarligen så slutar man inte med vissa barnsaker förrän sent i livet, för att se en vuxen tjej i en kundvagn är inget ovanligt.