Så kom då hemresedagen, och vi var färdiga att ge oss av. Förutom Ida som slarvat bort sitt pass, och därför inte kunde flyga hem som planerat.
Flyget hem gick över förväntan bra, resan tog 18 timmar och vi var vakna i 20 timmar innan vi äntligen fick somna i våra egna sängar. Men det kändes inte jobbigt konstigt nog, fast det var skönt när Kent hämtade oss på Landvetter och det inte var så lång bit kvar på resan.
Så har vi då varit hemma en helg, och börjar så smått komma i ordning. Att komma hem efter alla månader kräver en del arbete. Bilarna skall fixas, alla väskor skall packas upp, posten skall öppnas och kollas, det skall fixas i trädgården och städas i huset. Eftersom vi hade med oss 7 resväskor hem, måste lika mycket rensas ut. Så 5 sopsäckar kläder och en hel del grejer ligger nu i källaren och väntar på att bli körda till tippen. Skönt att vi skall vara lediga allihopa en vecka innan jobb och skola drar igång, så vi får grejat klart tillsammans innan ”världen” tränger sig på.
De flesta vi möter och pratar med undrar har det varit. Ja, vad skall man svara på det? Svaret kan bli en mening eller en timma långt.
Men det är skönt att vara hemma igen!
Det är först nu, när man landat lite, som dessa månader börjas att bearbetas. All stress och irritation man samlat på sig, alla intryck, allt nytt man lärt sig kommer att ta lite tid att processa. Allt strul vi haft med barnflickan, husvakten, hyresvärden i Shanghai och jobbet på Q har varit en utmaning i sig. Läxan vi tyvärr lärt oss är att nästa gång ha skriftliga avtal och inte lita på ungdomar och deras prestationer 
När vi frågat kompisar och grannar vad som hänt under denna tid, blir svaret: inget speciellt. Så det verkar inte som vi missat speciellt mycket!?!
Något som känns helt underbart är att få äta viss mat igen!
idag unnade vi oss pizza, och det var gott.
