ALMco

Vi har kontor i en väldigt tjusig byggnad. Kolla in toaletterna, precis som på fina hotell.

Dom är dessutom självspolande…vilket kom som en överraskning vid första besöket

Idag firar vi 9- årig bröllopsdag. Tänk vad tiden går fort (när man har roligt, som talesättet går)

Vi hann ta en kopp kaffe ihop på jobbet idag dagen till ära- lite romantiskt med en hänförande utsikt över Perl Tower från 7:e våningen.

Nu skall vi äta gott tillsammans här hemma- har beställt hem mat som man lätt kan göra här.

….och jag är helt slut i ”hövedet”. Inte nog med att det är helt ny termenoligi för mig (L8) då det gäller fackspråk och att alla pratar engelska- det är en flora med olika dialekter och varierande språknivåer. Idag satt jag med på ett telefonmöte med en firma i Indien- och förstod ingenting då engelskan var mer åt det knackiga hållet. Det var lååånga 2 timmar kan jag meddela. Nyttigt att känna sig som ett spån …men frustrerande .

Alan – som är min brittiska chef- är förmodligen släkt med Duracellkaninen. Han jobbar minst 10 timmar om dagen, springer mellan olika möten hela tiden och pratar snabbt( givetsvis med dialekt).

Conny har det bättre på sin flank- han har svensk chef, kan hur allt fungerar ganska bra och har än så länge inte råkat ut för allt för krångliga språkförbistringar.

Nä, livet är inte rättvist !

Igår flyttade vi in i vår lägenhet- vilket var skönt. Bilder kommer lite senare. Vi hade inget internet, men det kom de och installerade idag- på en söndag- så nu är vi ”up and running” igen. Eftersom vi inte har någonting i vårt nya hem så var det shopping som stod på listan idag. Vi hade Per här från jobbet på middag, och han har lyxen att ha en privatchaufför- så efter maten bar det iväg till IKEA

Snabbt och lätt fyllde vi en kundvagn med grejer- så nu klarar vi oss lite bättre. Måste erkänna att det var lite ”meckigt” att göra sås utan visp- utan jag fick vara kreativ och ta tre ätpinnar och vispa runt med. Så idag har vi köpt både visp och andra saker till köket. Tänk att man kan bli så glad över en liten metallgrej !?!

Idag har Fabian fått leka lite med andra barn på en av lekplatserna vi har i vårt område. Det ironiska var att det var en grupp Japanska barn- men det var inget som hindrade att åka och ha skoj en stund.

Det finns även en Kindergarden i anslutning till lekplatsen. Här kom det ut en massa barn med deras fröknar och ställde upp två och två på ett led- så som vi gör i Sverige när vi skall gå iväg till någon annan plats med skolbarn. Fast här stod de kvar i leden i 8 minuter, och sedan gick de ett varv runt en asfaltsplan. Sedan traskade de in igen- hela tiden i samlad trupp två och två. Att leka ute var tydligen ingen option…

Tur att svenska förskolan har en annan pedagogik!

Här gillar man blommor, det står till och med krukväxter i affärerna. Här är en bild från typ ”teliabutiken” som här heter China telecom.

Ganska mysigt!

Idag har vi varit i stan på ett Shopping Mall som ligger granne med kontoret- bara 8 våningar högt och med säkert närmare 100 affärer i (!) Var inne en sväng på H&M, men där fanns inget vi ville ha. Alla kläder i butikerna är i storlek XS- L.Och vi misstänker att deras L är mindre än det vi har i Sverige, det känns så i alla fall. Grattis och lycka till med att hitta kläder till ”big mama”..!

Idag skulle vi även ha varit med på Svenska Shanghaiklubbens öppna förskola, men tyvärr hittade vi inte till rätt lokal. Enligt hemsidan skulle vi till compoundet som ligger ganska nära oss, och till ett klubbhus med vatten runt om- där vi skulle till en danssal på 3:e våningen. Efter att ha frågat 4 olika personer och fått fyra olika vägbeskrivningar- hittade vi två olika klubbhus. Tyvärr var det inget som verkade stämma, då vi bara hittade en dansal där ett gäng kinesiska seniorer försökte lära sig…någon sort dans. Det vi lärt oss idag är att kiniser inte kan säga att de inte vet det man frågar om, utan hittar på något som de tror verkar stämma. Samt att de som jobbar i foajer och i receptioner BARA kan sitt eget hus, och inte vad som finns i grannhusen. Det är ju lite främmande för oss, som är ganska uppdaterade om vår omgivning generellt i Trollhättan/Sverige. Vi fick gå hem med en ganska besviken Fabian, men skall göra ett nytt tappert försök nästa torsdag. Det fick bli en glass i solskenet istället- Tre glassar kostade 10 kr.

Ikväll klockan 20,00 kom vår agent med vårt lägehetskontrakt- dom verkar jobba dygnet runt. Så nu verkar det bli inflyttning på lördag! Tjohoo! Lägenheten är på 223 kvadrat och ligger på 9:e våningen. Skall bli skönt att snart kunna packa upp väskorna och få lite ordning.

Idag har vi varit på ett litet besök på vår kommande arbetsplats och träffat våra respektive chefer. Huset som kontoret ligger i ( på 7,8,15,16:e våningen) är väldigt modernt- och har utsikt över Perl Tower. Här jobbar alla frenetiskt och det finns hur mycket som helst att göra. Conny skall börja på fredag, med att åka med till fabriken som ligger ca 2 timmar utanför Shanghai. Jag skall inställa mig hos min brittiska chef på måndag, vilket skall bli spännande…!

Kina är kontrastens land- å ena sidan väldigt modernt här i storstaden- men det gamla finns kvar. Fast det är det som är en del av charmen.

Idag tog vi båten över till andra sidan floden, en skön färd som kostade 2 kr. Vädret var perfekt för att strosa omkring, soligt och cirka 20 grader- och alltså ingen jacka idag.

När vi strosade längs The Bund fick Ida och Fabian känna på hur det kan vara att vara kändis. Det var flera som frågade om de fick ta bilder på dem, och vissa ville vara med på korten tillsammans med dessa blonda Nordbor. Fabian var den som fick mest uppmärksamhet, han fick både kramar och en puss av en tant. Men han fann sig- som bara barn kan göra- och tyckte att det var helt ok. Han blev även smygfotograferad under dagen, men antar att detta är något han får vänja sig vid.

Vår första måndag i Shanghai!

Vi tittade vidare på olika lägenheter, svårt att välja för alla har sina fördelar och nackdelar – gäller bara att försöka prioritera rätt vilket inte alltid är lätt.

Dagens shopping bestod av varsin telefon till Ida och Conny för att kunna ringa billigare internt i Kina. Fick träna lite prutning – fick väl ner dem en del men hade säkert gått att få dem billigare men vi har ju som sagt några månader på oss att träna

På vägen till byggnaden där vår arbetsplats ligger fann vi en intressant bilaffär, det var iaf någon som blev impad!!

Vi har hittat en supermarket i närheten av vårt kontor som har en del festliga saker, framför allt får man klura lite vad det kan vara i de olika påsarna.

Helt oväntat fanns det dock lösgodis vid ingången till affären – trodde detta bara var en svensk grej då vi sällan sett det utomlands..

Första dagen här i Shanghai spenderades i 25 graders värme och solsken. Vi promenerade från vårt hotell och ner till City( på Pudongsidan) där vårt kontor ligger- alldeles bedvid Pearl Tower. Vår guide för dagen var Torbjörn( från Provinn /Vinngroup) som redan varit här en vecka och hade de väldigt nödvändiga kunskaperna om var jobbet ligger, var närmsta Mc Donald´s låg samt hur man fixar tunnelbanan. Ni får gissa själva vem som tyckte vad var viktigast 😉

Efter en lång men ganska bra flygresa har vi då äntligen kommit fram till ett vårligt Shanghai. Svensk tid är det klockan 03.00 men här är det snart lunchdax. Undrar vem som kommer att somna först ikväll..?

Idag har vi fått en present från Anna, som varit här och ätit middag och ”gosat” med Fabian. Tänkvärt!

Tack Anna

Nu går tiden fort, det är ändå en hel del som man måste tänka på innan en längre frånvaro från Svedala. Som tur är har man världens bästa svåger- som ställer upp med både praktisk som administrativ hjälp för oss båda.

En ”räddare i nöden”- lite som stålmannen (Clark) Kent- fast i vårt fall bara: Kent (Almkvist)

( fast jag tänker alltid på Kenny Starfighter när det gäller män i trikåer…!)

Idag har vi varit på bokrea- då det kommer att bli svårt att hitta svenska böcker i Shanghai. Började lägga ner vårt inköp i Fabians väska, och insåg att de tog ganska stor plats. Hur vi skall få med allt man ”vill ha/behöver” för en längre tid i EN väska per person är ett matematiskt dilemma- som jag inte vet lösningen på…! ( men å andra sidan var mina mattebetyg tämligen mediokra)

Men å andra sidan så är det kanske dax att börja leva efter devisen: Less is more.