Idag var det dags att kratta upp alla löv på framsidan. Eftersom vi inte brukar vänta så här länge med att kratta upp, utan brukar göra det på två omgångar annars vid denna tiden på året, så blev det ganska mycket löv på en gång. Så fram med bilkärran för att fylla den.
Fabian hjälpte till duktigt, han tömde i löv och klättrade runt i kärran och plattade till löven för att få plats med allt.
Helt plötsligt ropar maken till att Fabian skall backa undan från kärran, och några sekunder senare brakar det till -och kärran far iväg till andra sidan gatan 
Grannens 20 åriga dotter har kört rätt in i kärran, för hon tyckte tydligen att det var en smart ide att köra iväg med framrutan helt igen immad– och uppenbarligen med noll sikt.
Hur oansvarig får man vara!!??!!
(Läs korkad. Och Nej- jag har inga som helst problem att uttrycka mig med med detta ord när det gäller dagens händelse. Och det tror jag ingen annan med någorlunda ansvarsmekanism inkopplad tycker heller)
Hade Fabian varit kvar vid kärran, hade denna dag slutat i en katastrof. Nu verkar det som om han – och vi- hade änglavakt, och det är vi väldigt Tacksamma för!!
(Vad är det med oss och dessa 20-åringar som inte verkar ha sunt förnuft?)
Tjejens pappa var inte glad, varken över den oerhört klantiga körningen, skammen över sin dotters beteende eller bilens mosade front.
Och allt för att hon var lite sen till en klipptid….
Idag har vi skämt bort och kramat Fabian extra mycket.
Tänk att lilla Trollhättan hade lika stora trafikrisker som Shanghai…!
